Snickerier under 1700-talet
Som i alla tider skiljde det sig hur snickerierna var utformade beroende på om man befann sig i ett mer ståndaktigt hem eller om man var i ett lite enklare. Samtliga profiler från den här tiden var dock handhyvlade och därför blev profilernas form heller speciellt utsmyckade. Ofta ser man sobra former i de enklare hemmen medan barocken var på högsta mode i de finare hemmen.
Golvsocklar
Golvsocklar från 1700-talet är ofta relativt höga och släta, ibland med en liten profil eller fasning på den övre kanten. I de finare hemmen från den här tiden hade golvsocklarna ofta en enkel karnisprofil och i de riktigt påkostade högreståndshemmen fanns ibland så kallade ”fotpaneler ”– en hög bräda med en rundad list som går ut en bit från väggen.
Dörrar
Redan på 1500-talet var det vanligt med spegeldörrar och precis som då var innerdörrarna På 1700-talet generellt ganska breda och låga med höga trösklar. I högreståndshem var de högre, och följde proportionerna med takhöjden. Vid mitten av 1700-talet började man tillverka halvfranska ”spegeldörrar” där fyllningen/spegeln gjordes avsmalnande utåt och sköts in i en skåra i ramen vilket gjorde att spegeldörrbladet såg likadant ut på båda sidor. I de mer påkostade hemmen sattes dörrar med ”helfranska fyllningar”, vilka hade en rikt profilerad list mellan ramen och fyllningen för en rikligare utsmyckning.
I slutet av 1700-talet, började man tillverka parspegeldörrar till de mer välbärgade hemmen. Parspegeldörrarna, som tidigare endast funnits som ytterdörrar blev nu signum för den representativa inredningen och placerades ofta i fil så att man kunde se genom flera rum och uppleva hemmets storlek. I enklare hem blev pardörrar vanliga först under 1800-talet.
Skurkloss, ryttare eller skurlapp.
Kärt barn hade många namn även på 1700-talet
Mellan dörrfodret och golvsockeln, eller fotpanelen började man nu också placera den så kallade skursockeln. En liten sinnrik uppfinning som gjorde att de hårt ansatta (av skurvatten, skor etc.) dörrfodren inte behövde bytas helt utan att det räckte med att byta den nedre lilla ”skurlappen”.
Bröstpanel & smygpanel
Det var också under 1700-talet som bröstpaneler och smygpanel började smyga sig in i de rikare hushållen. Ofta var den lägre än de paneler vi kan se under 1800 talets senare hälft, och i de finare hemmen bestod den av ramverk med fyllning och ibland även boasering på paneler av trä, medan den i enklare hem var slätare och bestod av 3-5 liggande brädor med golvsockel och bröstlist. Ibland målade man en illusion av en bröstpanel direkt på den lerklinade eller putsade väggen.
Bräda eller hålkälslist
Taklister från 1700-talet bestod ofta bara av en snedställd bräda i de enklare rummen. I de mer påkostade hemmen var det vanligare med en stark hålkälsprofilerad list mot taket.
Under den senare delen av 1700-talet är profilerna på snickerierna fortfarande handhyvlade, men de börjar få mer utvecklade former då trenderna förändrades.